This is got to die.

Jag har precis kommit hem från ett halvt Lounge. Kul, men ändå lite tråkigt. Det är roligt att träffa människor, det är dock viktigt att tillägga att jag har träffat dom många gånger förut. Jag drack inte så där jätte, jätte mycket men jag kunde dansa. Lite i alla fall.
En av människor jag träffade var Richard Cristoffersén. Han är min första kärlek, "inte på riktigt", men oj vad jag tyckte om honom när jag var åtta. Vi har varit ihop flera gånger & jag tror faktiskt att jag aldrig har slutat att vara kär i honom. Jag är och kommer alltid att vara lite småkär i honom, oavsett. Han hade på sig en Färjestad-halsduk på sig ikväll. Och den halsduken har han haft på sig i hela sitt liv ungefär, sen han föddes. Han har även haft mössor etc etc. Han älskade och älskar fortfarande Färjestad. Den lila färgen. Och när jag ser den halsduken så påminner det så mycket om hur det var förr. Det var bra förr. Jag kikade på honom hela tiden, jag vill vara i samma grupp som honom, jag ville spela i hans fotbollslag - dvs att jag stod och nästan hoppade av nervositet när han var väljare och skulle välja sina spelare. Ni vet.
Jag tycker om honom.

Sen idag har det vart en härlig dag faktiskt. Ge kås, med en vän vid namn Peter som skulle köpa hänglås, spisgaller(?) etc etc. det jag vill komma fram till är att det var boy-stuff. Jag följde snällt med faktiskt till varenda liten hylla & det var underhållade. Alla människor som ivrigt letade efter årets julklapp med sina stora rumpor. För idag, min damer och herrar, har jag spanat in rumpor. FY FAN så många det finns som har stora rumpor. Det är roligt för mig, men kankse inte alltid (men ibland) roligt för dom.
Jag köpte inte så mycket själv, med tanke på att jag än en gång är råpank. Jag förstår inte hur jag lyckas, varje månad. Men jag köpte en liten present till lilla Liam och raggsockar och bröd. det är det jag kommer på. Trots 45 minuter kö, så var det värt lite Ge-kås luft!

Sedan bar det av hem till Pappa och hans nybakta Äppelpaj (JA DET VAR PAJ.) det var himla gott. jättegott med äpplen. Jag spelade dataspel, peter snodde min mat (okej, jag gav honom den för han var nog mer hungrig än vad jag var), åt en nybakt sockerkaka, drack kaffe, skrattade mig till antagligen träningsvärk imorgon och bäst av allt- jag fick vara hemma. hemma i huset som är underbart att leva i. harmoniskt.

Nu sover jag snart.

/m.

Kommentarer
Postat av: Pappa

Tack Malin du är alltid alltid ALLTID välkommen hem.pappa

2008-10-12 @ 13:21:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0