En annan tid i samma land.
Jag kan inte förneka att jag saknar skol-tiden. Allt var så jävla simpelt då. Allt man behövde tänka på var att man skulle gå ut med bra betyg, vilket var ett slit på sitt sätt, men man hade så jävla roligt under tiden. Föräldrar & lärare tjatade om att "njut av tiden som ni har kvar" och det hade dom fan rätt i. Jag njöt inte mer än i den utsträckningen jag kunde, för jag visste inte bättre. Jag visste inte hur det var att kämpa för att överleva, eller överleva kampen. Någon åkte till London, någon åkte till New York, någon flyttade till växjö, några bodde kvar. Det var precis som att alla hade varsin pusselbit från vårat pussel; några tog den, andra inte. Jag är en av dom som inte tog pusselbiten & stannade kvar här i Skene. Och jobbar. Och jobbar. Men nu är det min tur att dra mig ur spelet. Jag ska bli frisör; den högsta drömmen jag någonsin haft, och alltid haft. Jag ser inte yrket som ett yrke, jag ser det som en passion. Ett lockbete som jag inte kan motstå. Den sista kakan som jag bara måste ha.
Men va fan, det kommer nya tider. Det kommer nya minnen. Det kommer nya upplevelser.
Arbetsnarkoman & pank.
Bloggandet har jag inte lagt någon energi på de senaste månaderna, som ni märker om det ens finns några Ni kvar. För jag antar att jag har tappat mina trogna läsare på denna tiden.
Jag har börjat bli en liten arbetsnarkoman. Jag tar alla timmar jag kommer över, erbjuder mig frivilligt och sväljer 50 h/veckan utan att ge en minsta tanke på min hälsa eller min sömn. Snart kommer semestern. Då alla luckor sväller upp på scheman och det är bara och välja och vraka timmar. Men denna sommaren är det annorlunda, för då har även jag tillåtit mig att ha lite semester 2 veckor då jag b.la. ska fira min 20-årsdag. Första gången på åratal som jag är ledig på min födelsedag. Det ska ju bli roligt.
Om man är arbetsnarkoman och pank så drar ju inte det bara med sig hälsan, utan också fritiden; vänner, pojkvän, krogar, alkohol, fester. You name it. Till er som går i skolan, passa på att ha det så roligt ni bara kan för arbetslivet är inte en dans på rosor, snarare ingen dans alls. Det ska bli himla roligt och börja plugga igen och för att det ska fungera måste man jobba för att kunna betala av en mastigt lån. Det går runt i en ond cirkel. En mycket ond sådan.
Om det är inte bilförsäkring & bilskatt, då är det restskatt. Om det inte tv-licens, då är det utbildning. Välkommen till arbetslivet hade min mamma sagt. Det är väl inget välkomnade, snarare en varning för att det kommer bli ännu värre. Men jag ska inte måla fan på väggen; det är faktiskt roligt att vara vuxen och det också roligt att tjäna pengar.
Man gnäller lite för mycket ibland.
ping, pang!
Ja nu är det så här att jag lever på rosa moln, för jag är förälskad. I "Skrädderiet-killen", och det känns helt sjukt med dock så himla, himla bra.
Jag har inte så mycket att berätt egentligen vad gäller mitt liv. Det mest aktuella är väl min nya kärlek & möjligtvis att jag har blivit en klantmajja. Jag skulle försöka göra ett hopp, ni vet ett sånt där där man klackar fötterna, men jag misslyckades och hamnade på min lilltå, vänstra svanksidan & min vänstra arm. Jag blev tillsagd att jag hade tåblödning och att jag hade brutit den. men icke, svullnaden gick över & den mår bra igen. Men senast idag så halkade jag på trappan utanför och slog i mitt smalben. Jag förstår inte hur människor kan överleva ben-bryt, brännskador etc för att slå i smalbenet mot en hård trappa gör lipandes ont. Så nu har jag en snyggt skrapsår, plus min brännskada sen i somras på samma ben! jag kommer nog inte kunna ha kvar det benet snart.
håll i benen!
/m.
Jag har inte så mycket att berätt egentligen vad gäller mitt liv. Det mest aktuella är väl min nya kärlek & möjligtvis att jag har blivit en klantmajja. Jag skulle försöka göra ett hopp, ni vet ett sånt där där man klackar fötterna, men jag misslyckades och hamnade på min lilltå, vänstra svanksidan & min vänstra arm. Jag blev tillsagd att jag hade tåblödning och att jag hade brutit den. men icke, svullnaden gick över & den mår bra igen. Men senast idag så halkade jag på trappan utanför och slog i mitt smalben. Jag förstår inte hur människor kan överleva ben-bryt, brännskador etc för att slå i smalbenet mot en hård trappa gör lipandes ont. Så nu har jag en snyggt skrapsår, plus min brännskada sen i somras på samma ben! jag kommer nog inte kunna ha kvar det benet snart.
håll i benen!
/m.
jiiiiiihaaaaa!
Ja, men gissa vem som ska på en date ikväll?!
Do´h!
Som ni flesta vet, så har jag fått dille på att sticka. Nu är har det vart lugnt ett tag, men jävlar var jag stod i förra veckan. mössa efter mössa. Men denna mössan har jag dock inte tillverkat, utan det är Ingers händer.
Jag har fått lön & det är jag mycket glad över. Så glad att jag till och med har tankat min bil FULL för första gången. det är roligt.
hm...det var en massa nyss jag skulle skriva. Jag kan ju berätta om mina bensinstopp som jag har fått två gånger på så där två dagar. Det är inte så roligt, men det är en erfarenhet rikare som min mamma skulle sagt. Men fan vad tråkigt det är att bara stanna. Hela bilen skakar och jag stänger snällt av motorn. Do´h!
Imorgon ska Karro fotografera mig. Jag vet inte riktigt vad hon har planerat, det ska bli spännande.
Nu ska jag jobba snart, igen.
/m.
What´s the point of this song?
Jag har tänkt och skriva blogg länge nu, men som vanligt har jag inte gjort det.
Jag älskar Damien Rice, han verkar vara så jävla äkta & erfaren. he´s my sort of sugar.
Jag drar mig mer och mer till England faktikst. Jag känner mer och mer att jag vill lämna detta ett tag, även om jag har bra vänner, bra jobb, din lägenhet & en jävla massa roligt att göra. Men ändå så känns det som att jag vill. Vill flytta härifrån. En sak som jag reagerade över häromnatten, inte så häftigt egentligen, men jag var hemma hos Inger. Sedan fick jag sms från Olle och han frågade mig han kunde slagga hos mig över natten för att han för tillfället var hemma hos Emil Englund och drack öl. Och så klart orkade han inte gå hem. Så jag hämtade honom snällt halv två på natten och gav honom min soffa för natten. Och då kom jag på vad jag skulle sakna om jag flyttade. De små sakerna. Jag menar, jag borde ju typ säga att "ah, vad jobbigt att lämna min familj oh vänner" och det klart att det är det. Men att kunna åka och hämta en vän i nöd för att ge honom/henne min soffa för natten tar priset. och därmed drar jag en slutsats om att jag faktiskt trivs att bo på landet. Och äga en Volvo 88:a 360 GL, även om den brummar som fan.
Mina högtalar kommer jag att sakna. Och min säng. Och min spis. Och mitt badrumsskåp. Och alla älskvärda människor. Och Shell. Och mina sängkläder. Och min LP-skivor. Visst, jag flyttar till en lägenhet i centrala Plymouth och utbildar mig till frisör som jag har drömt om hela livet. Och jag får prata Engelska. Men Skene och dess innehåll Är något jag kommer att sakna. Mer än vad jag tror, även om jag kommer tycka att det är skönt att byta luft. ¨
Majja, du har gett mig inspiration - man Kan flytta härifrån.
Jag har inte bestämt mig, men jag ska göra en för-och nackdels lista.
Vi får se vilken som väger mest.
Jag älskar Damien Rice, han verkar vara så jävla äkta & erfaren. he´s my sort of sugar.
Jag drar mig mer och mer till England faktikst. Jag känner mer och mer att jag vill lämna detta ett tag, även om jag har bra vänner, bra jobb, din lägenhet & en jävla massa roligt att göra. Men ändå så känns det som att jag vill. Vill flytta härifrån. En sak som jag reagerade över häromnatten, inte så häftigt egentligen, men jag var hemma hos Inger. Sedan fick jag sms från Olle och han frågade mig han kunde slagga hos mig över natten för att han för tillfället var hemma hos Emil Englund och drack öl. Och så klart orkade han inte gå hem. Så jag hämtade honom snällt halv två på natten och gav honom min soffa för natten. Och då kom jag på vad jag skulle sakna om jag flyttade. De små sakerna. Jag menar, jag borde ju typ säga att "ah, vad jobbigt att lämna min familj oh vänner" och det klart att det är det. Men att kunna åka och hämta en vän i nöd för att ge honom/henne min soffa för natten tar priset. och därmed drar jag en slutsats om att jag faktiskt trivs att bo på landet. Och äga en Volvo 88:a 360 GL, även om den brummar som fan.
Mina högtalar kommer jag att sakna. Och min säng. Och min spis. Och mitt badrumsskåp. Och alla älskvärda människor. Och Shell. Och mina sängkläder. Och min LP-skivor. Visst, jag flyttar till en lägenhet i centrala Plymouth och utbildar mig till frisör som jag har drömt om hela livet. Och jag får prata Engelska. Men Skene och dess innehåll Är något jag kommer att sakna. Mer än vad jag tror, även om jag kommer tycka att det är skönt att byta luft. ¨
Majja, du har gett mig inspiration - man Kan flytta härifrån.
Jag har inte bestämt mig, men jag ska göra en för-och nackdels lista.
Vi får se vilken som väger mest.
***
Jag är ledsen för något idag, men jag vet inte varför.
This is got to die.
Jag har precis kommit hem från ett halvt Lounge. Kul, men ändå lite tråkigt. Det är roligt att träffa människor, det är dock viktigt att tillägga att jag har träffat dom många gånger förut. Jag drack inte så där jätte, jätte mycket men jag kunde dansa. Lite i alla fall.
En av människor jag träffade var Richard Cristoffersén. Han är min första kärlek, "inte på riktigt", men oj vad jag tyckte om honom när jag var åtta. Vi har varit ihop flera gånger & jag tror faktiskt att jag aldrig har slutat att vara kär i honom. Jag är och kommer alltid att vara lite småkär i honom, oavsett. Han hade på sig en Färjestad-halsduk på sig ikväll. Och den halsduken har han haft på sig i hela sitt liv ungefär, sen han föddes. Han har även haft mössor etc etc. Han älskade och älskar fortfarande Färjestad. Den lila färgen. Och när jag ser den halsduken så påminner det så mycket om hur det var förr. Det var bra förr. Jag kikade på honom hela tiden, jag vill vara i samma grupp som honom, jag ville spela i hans fotbollslag - dvs att jag stod och nästan hoppade av nervositet när han var väljare och skulle välja sina spelare. Ni vet.
Jag tycker om honom.
Sen idag har det vart en härlig dag faktiskt. Ge kås, med en vän vid namn Peter som skulle köpa hänglås, spisgaller(?) etc etc. det jag vill komma fram till är att det var boy-stuff. Jag följde snällt med faktiskt till varenda liten hylla & det var underhållade. Alla människor som ivrigt letade efter årets julklapp med sina stora rumpor. För idag, min damer och herrar, har jag spanat in rumpor. FY FAN så många det finns som har stora rumpor. Det är roligt för mig, men kankse inte alltid (men ibland) roligt för dom.
Jag köpte inte så mycket själv, med tanke på att jag än en gång är råpank. Jag förstår inte hur jag lyckas, varje månad. Men jag köpte en liten present till lilla Liam och raggsockar och bröd. det är det jag kommer på. Trots 45 minuter kö, så var det värt lite Ge-kås luft!
Sedan bar det av hem till Pappa och hans nybakta Äppelpaj (JA DET VAR PAJ.) det var himla gott. jättegott med äpplen. Jag spelade dataspel, peter snodde min mat (okej, jag gav honom den för han var nog mer hungrig än vad jag var), åt en nybakt sockerkaka, drack kaffe, skrattade mig till antagligen träningsvärk imorgon och bäst av allt- jag fick vara hemma. hemma i huset som är underbart att leva i. harmoniskt.
Nu sover jag snart.
/m.
En av människor jag träffade var Richard Cristoffersén. Han är min första kärlek, "inte på riktigt", men oj vad jag tyckte om honom när jag var åtta. Vi har varit ihop flera gånger & jag tror faktiskt att jag aldrig har slutat att vara kär i honom. Jag är och kommer alltid att vara lite småkär i honom, oavsett. Han hade på sig en Färjestad-halsduk på sig ikväll. Och den halsduken har han haft på sig i hela sitt liv ungefär, sen han föddes. Han har även haft mössor etc etc. Han älskade och älskar fortfarande Färjestad. Den lila färgen. Och när jag ser den halsduken så påminner det så mycket om hur det var förr. Det var bra förr. Jag kikade på honom hela tiden, jag vill vara i samma grupp som honom, jag ville spela i hans fotbollslag - dvs att jag stod och nästan hoppade av nervositet när han var väljare och skulle välja sina spelare. Ni vet.
Jag tycker om honom.
Sen idag har det vart en härlig dag faktiskt. Ge kås, med en vän vid namn Peter som skulle köpa hänglås, spisgaller(?) etc etc. det jag vill komma fram till är att det var boy-stuff. Jag följde snällt med faktiskt till varenda liten hylla & det var underhållade. Alla människor som ivrigt letade efter årets julklapp med sina stora rumpor. För idag, min damer och herrar, har jag spanat in rumpor. FY FAN så många det finns som har stora rumpor. Det är roligt för mig, men kankse inte alltid (men ibland) roligt för dom.
Jag köpte inte så mycket själv, med tanke på att jag än en gång är råpank. Jag förstår inte hur jag lyckas, varje månad. Men jag köpte en liten present till lilla Liam och raggsockar och bröd. det är det jag kommer på. Trots 45 minuter kö, så var det värt lite Ge-kås luft!
Sedan bar det av hem till Pappa och hans nybakta Äppelpaj (JA DET VAR PAJ.) det var himla gott. jättegott med äpplen. Jag spelade dataspel, peter snodde min mat (okej, jag gav honom den för han var nog mer hungrig än vad jag var), åt en nybakt sockerkaka, drack kaffe, skrattade mig till antagligen träningsvärk imorgon och bäst av allt- jag fick vara hemma. hemma i huset som är underbart att leva i. harmoniskt.
Nu sover jag snart.
/m.
jag håller på att bli en tjockis.
Det pirrar i min mage konstant & jag vet inte hur jag ska dela upp min framtid. Jag har beslutångest PLUS att jag äter precis hela tiden. Antningen är jag på smällen eller så har jag pms. för så här sugen är jag INTE annars.
Det har gått 4 månader och klistret som gör att du sitter fast i mig är stelt & har torkat. du kommer sitta där för alltid, känns det som. jag vet att du antagligen inte kommer att göra det. och man vill inte hoppas på det heller. för du har skapat ett kaos i min hjärna och jag får inte orken till att städa. städa bort kaoset. jag har aldrig vart duktig på att städa, men en sån här sak bör man städa bort så fort man kan, så man slipper stöket. man vill ju ha det rent och fint. du är inte bara ett klister & en-sån-som-stökar-ner, du är också den personen jag hittils har älskat mest av alla människor jag någonsin träffat och varför just du, som inte älskar mig tillbaka? det är en jävla klyscha.
Jag trivs med mitt liv, ganksa bra faktiskt. Men det är alltid en del av mig som saknar dig, hela tiden, och jag vet knappt själv varför längre. du är tänkt på till max och nu verkar det bara vara känslan som är kvar. av dig.
Jag vill spela dataspel, och begrava mig i grafiken.
Det har gått 4 månader och klistret som gör att du sitter fast i mig är stelt & har torkat. du kommer sitta där för alltid, känns det som. jag vet att du antagligen inte kommer att göra det. och man vill inte hoppas på det heller. för du har skapat ett kaos i min hjärna och jag får inte orken till att städa. städa bort kaoset. jag har aldrig vart duktig på att städa, men en sån här sak bör man städa bort så fort man kan, så man slipper stöket. man vill ju ha det rent och fint. du är inte bara ett klister & en-sån-som-stökar-ner, du är också den personen jag hittils har älskat mest av alla människor jag någonsin träffat och varför just du, som inte älskar mig tillbaka? det är en jävla klyscha.
Jag trivs med mitt liv, ganksa bra faktiskt. Men det är alltid en del av mig som saknar dig, hela tiden, och jag vet knappt själv varför längre. du är tänkt på till max och nu verkar det bara vara känslan som är kvar. av dig.
Jag vill spela dataspel, och begrava mig i grafiken.
Kylan kommer.
Ja, som jag blev påmind av Peter i en kommentar, det är vinter snart. Det känns. Och jag får en känsla i kroppen, likadan varje år, när vädret ändrar årstid. Och vinter-känslan är inte så där jättetrevlig alltid, för det hände mycket en speciell vinter. Och jag får tillbaka magkänslan jag hade då. Men Peter, Ja vi ska ha våra kvällspromenader på vintern som vi alltid har. Jag lovar.
Det diskuteras mycket i min vänskapskrets om framtidsdrömmar, framtidsutbildningar, framtidsjobb, framtidsplaner hit och dit & Nicole bor i Göteborg och pluggar Litteraturvetenskap och Majja bor i London och jobbar som au-pair. Jag och karro är kvar här och jobbar för att tjäna pengar. Men det är inte bråttom att göra någonting. Man ska inte göra någonting för att göra nått, och vara som alla andra, utan man ska göra nått när man VILL göra något. Jag har inte bråttom härifrån, även om man är jävligt trött på ibland Skene-Kinna. Men jag har en fin lägenhet, jag har fortfarande kvar vänner här, jag har bra jobb och tjänar (ganska) bra & mina drömmar finns kvar. Jag SKA utbilda mig till frisör, även om det blir nästa höst eller om tre år. Jag SKA åka till USA en sommar efter att jag har fyllt tjugoett och jag vet vad jag vill. Men just nu vill jag jobba, spara pengar (även om det inte alltid går så bra kankse) och jag vill ha det roligt. Jag vill gå kvällspromenader med Peter, jag vill gå på Lounge på Lördagar när jag kan, jag vill handla på Willys, jag vill kunna äta på Frölich och jag vill umgås med människorna som bor här. Så varför ska jag ha så bråttom? Majja och Nicole dom är säkra på vad dom vill efter gymnasiet, eller dom är det nu, och det är jätteroligt att dom vet det och det vet dom flesta också. Men man _behöver_ inte springa in på nya äventyr _precis_ efter gymnasiet om man inte väldigt gärna vill. Men man behöver ju inte bli på smällen heller och skaffa sig ett familjeliv redan vi tjugo års ålder, i brist på annat. Det blir vad man gör det vill. Och just nu trivs jag med mitt liv; jag är en av dom som bor kvar.
Jag ska åka hem till min Pappa & göra dom fina i håret. Det är roligt. Sen ska jag äta middag också, idag hoppas jag att det blir något riktigt gott. För jag älskar att äta middag hemma, det är något bland det bästa jag vet.
Det diskuteras mycket i min vänskapskrets om framtidsdrömmar, framtidsutbildningar, framtidsjobb, framtidsplaner hit och dit & Nicole bor i Göteborg och pluggar Litteraturvetenskap och Majja bor i London och jobbar som au-pair. Jag och karro är kvar här och jobbar för att tjäna pengar. Men det är inte bråttom att göra någonting. Man ska inte göra någonting för att göra nått, och vara som alla andra, utan man ska göra nått när man VILL göra något. Jag har inte bråttom härifrån, även om man är jävligt trött på ibland Skene-Kinna. Men jag har en fin lägenhet, jag har fortfarande kvar vänner här, jag har bra jobb och tjänar (ganska) bra & mina drömmar finns kvar. Jag SKA utbilda mig till frisör, även om det blir nästa höst eller om tre år. Jag SKA åka till USA en sommar efter att jag har fyllt tjugoett och jag vet vad jag vill. Men just nu vill jag jobba, spara pengar (även om det inte alltid går så bra kankse) och jag vill ha det roligt. Jag vill gå kvällspromenader med Peter, jag vill gå på Lounge på Lördagar när jag kan, jag vill handla på Willys, jag vill kunna äta på Frölich och jag vill umgås med människorna som bor här. Så varför ska jag ha så bråttom? Majja och Nicole dom är säkra på vad dom vill efter gymnasiet, eller dom är det nu, och det är jätteroligt att dom vet det och det vet dom flesta också. Men man _behöver_ inte springa in på nya äventyr _precis_ efter gymnasiet om man inte väldigt gärna vill. Men man behöver ju inte bli på smällen heller och skaffa sig ett familjeliv redan vi tjugo års ålder, i brist på annat. Det blir vad man gör det vill. Och just nu trivs jag med mitt liv; jag är en av dom som bor kvar.
Jag ska åka hem till min Pappa & göra dom fina i håret. Det är roligt. Sen ska jag äta middag också, idag hoppas jag att det blir något riktigt gott. För jag älskar att äta middag hemma, det är något bland det bästa jag vet.
Det ekar i mitt huvud.
I helgen känns det som att jag har jobbat dygnet runt. Jag är så trött så jag nästan knappt orkar stå upp. Att spela in tar verkligen på krafterna & det känns nu så här på söndagskvällen. Det känns precis som att jag har jobbat tjugo timmar, på två dagar. Vilket jag har också på sätt och vis, men jag har inte fått någon timpeng.
Igår var det fest hemma hos Moa. Jag kom sent, som jag alltid gör till fester, men det var roligt. Jag hade nog slappnat av lite mer kanske om jag inte skulle upp idag klockan nio. Men jag drack lagom. tyvärr kom min onda sida fram senare på kvällen och jag blev förbannad. på riktigt. Jag drog en slutsats efter mina ögonblick på dansgolvet & det känns faktiskt bra. Bra att jag äntligen har fattat.
Jag orkar inte skriva så mycket, förresten vet jag inte ens om det finns någon som läser min blogg mer än Pappa, Mamma & Catarina. Men det är roligt att någon läser den i alla fall.
Yey, nu ska jag gå och lägga mig i min säng och där ska jag ligga tills jag vaknar.
Igår var det fest hemma hos Moa. Jag kom sent, som jag alltid gör till fester, men det var roligt. Jag hade nog slappnat av lite mer kanske om jag inte skulle upp idag klockan nio. Men jag drack lagom. tyvärr kom min onda sida fram senare på kvällen och jag blev förbannad. på riktigt. Jag drog en slutsats efter mina ögonblick på dansgolvet & det känns faktiskt bra. Bra att jag äntligen har fattat.
Jag orkar inte skriva så mycket, förresten vet jag inte ens om det finns någon som läser min blogg mer än Pappa, Mamma & Catarina. Men det är roligt att någon läser den i alla fall.
Yey, nu ska jag gå och lägga mig i min säng och där ska jag ligga tills jag vaknar.
hål i hålet.
Här sitter jag & lyssnar på Ostabil för femtioelftegången, egoistisk som jag är, men det finns faktiskt en anledning. Jag ska till studion i helgen & spela in-om mina två låtar. Det ska himla roligt att få sätta mig där igen. Jag har längtat. Jag hoppas att jag är på topp.
Idag har jag vart i Borås med cindy & köpte ett par (tajta) jeans som jag är väldigt stolt över, och inte minst min rumpa i dom. Jag är inte van vid att framhäva denna kroppsdel och känner mig därför lite extra snygg i dom. Jag har också piercat mig i näsan, vilket gjorde så jävla ont att jag grät faktikst. På ena ögat sprutade det ur kroppsvätska samtidigt som tryckte igenom den förbannade nålen. åh! Men nu är det gjort, och jag har inte bestämt mig ännu över om det är snyggt eller inte. Återstår att se imorgon bitti, hur jag ser ut iordning gjord. För det har jag inte vart idag. Lite smink så kankse det blir grejt. (eller inte)
Jag har tänkt på en sak. Bensinen. Vart den kommer ifrån. Givetvis kommer den väl från något hav eller så, men jag menar vart all bensin ligger och väntar på att en bil ska komma och dricka upp den. I marken? För på Shell så är den där bensingrejen inte så jävla stor att den skulle kunna rymma 1000 liter bensin så där. Så jag drar slutsatsen, den enda alternativet för den delen, att bensinen ligger och väntar i just marken. I rör. Eller i en stor bensindunk. Jag förstår ju nu varför man inte får röka på Bensinstationer. Jag ska ringa till August & fråga, han om någon borde veta det. För någon måste ju ha frågat - och han svarat på frågan.
På lördag är det fest. Två fester faktiskt som jag är bjuden på. Det ska himla roligt för jag är faktiskt, mina damer och herrar, ledig på lördag - hela dagen. Så då ska jag förhoppningsvis njuta av lite cider på kvällen kankse. Men däremot kommer jag ju som sagt lägga ner all min energi på inspelandet på lördagen. Men kvällen är värdefull. Jag ska vara snygg, träffa människor & förhoppningsvis visa upp min stackars näsa om jag inte hinner att ta ut den tills dess. Men det får ju inte hoppas, för då har jag väl lagt 350 kronor i sjön. Men kankse ändå inte, för då har jag provat det. Jag vet hur det känns, jag vet hur det ser ut & jag vet hur ärret kommer att se ut förmodligen.
Jag skulle också vilja Gratulera Majja för att hon klarade sin uppkörning idag. Hon är duktig. (och snygg) : )
Godnatt.
Idag har jag vart i Borås med cindy & köpte ett par (tajta) jeans som jag är väldigt stolt över, och inte minst min rumpa i dom. Jag är inte van vid att framhäva denna kroppsdel och känner mig därför lite extra snygg i dom. Jag har också piercat mig i näsan, vilket gjorde så jävla ont att jag grät faktikst. På ena ögat sprutade det ur kroppsvätska samtidigt som tryckte igenom den förbannade nålen. åh! Men nu är det gjort, och jag har inte bestämt mig ännu över om det är snyggt eller inte. Återstår att se imorgon bitti, hur jag ser ut iordning gjord. För det har jag inte vart idag. Lite smink så kankse det blir grejt. (eller inte)
Jag har tänkt på en sak. Bensinen. Vart den kommer ifrån. Givetvis kommer den väl från något hav eller så, men jag menar vart all bensin ligger och väntar på att en bil ska komma och dricka upp den. I marken? För på Shell så är den där bensingrejen inte så jävla stor att den skulle kunna rymma 1000 liter bensin så där. Så jag drar slutsatsen, den enda alternativet för den delen, att bensinen ligger och väntar i just marken. I rör. Eller i en stor bensindunk. Jag förstår ju nu varför man inte får röka på Bensinstationer. Jag ska ringa till August & fråga, han om någon borde veta det. För någon måste ju ha frågat - och han svarat på frågan.
På lördag är det fest. Två fester faktiskt som jag är bjuden på. Det ska himla roligt för jag är faktiskt, mina damer och herrar, ledig på lördag - hela dagen. Så då ska jag förhoppningsvis njuta av lite cider på kvällen kankse. Men däremot kommer jag ju som sagt lägga ner all min energi på inspelandet på lördagen. Men kvällen är värdefull. Jag ska vara snygg, träffa människor & förhoppningsvis visa upp min stackars näsa om jag inte hinner att ta ut den tills dess. Men det får ju inte hoppas, för då har jag väl lagt 350 kronor i sjön. Men kankse ändå inte, för då har jag provat det. Jag vet hur det känns, jag vet hur det ser ut & jag vet hur ärret kommer att se ut förmodligen.
Jag skulle också vilja Gratulera Majja för att hon klarade sin uppkörning idag. Hon är duktig. (och snygg) : )
Godnatt.
mullis.
Jag längtar tillbaka till Turkiet. Till icke-krav & icke-verklighet. Allting var så himla underbart. (Förutom mitt feta sugmärke en dag efter en dag.)
Vad är ett liv, utan livet i behåll?
Jag hatar mig själv för att jag inte kan glömma dig & jag tror inte att jag kan hata mig mera för det. Du gör hela min tillvaro svårare att tillfredsställa & det finns inte en minut jag inte saknar dig. Jag trodde inte att jag kunde älska en människa så mycket, som i mitt huvud, har gjort mitt liv mycket svårare att leva. Men kankse inte i ditt. Jag tappar läran om hur man lever ett liv, den utbildning jag har gått i hela mitt liv. Men jag tjänar inte bättre på det, snarare sämre.
I sånt här läge borde jag glädjas åt det som faktiskt gör mitt liv värt att leva. Jag tänker inte radda upp er för då glömmer jag någon, som inte är värt att riskera. Jag borde glädjas åt dom, som faktiskt älskar mig och vill vara med mig. Inte på en förhållande-nivå, utan som jag faktiskt tror vill känna mig livet ut & inte vill lämna mig. För jag tror att jag har hittat några sådana själar. Det är jag nästan tvärsäker på.
Men du gör det så jävla svårt & min ursäkt till att du äter upp mig inifrån är att du finns.
I sånt här läge borde jag glädjas åt det som faktiskt gör mitt liv värt att leva. Jag tänker inte radda upp er för då glömmer jag någon, som inte är värt att riskera. Jag borde glädjas åt dom, som faktiskt älskar mig och vill vara med mig. Inte på en förhållande-nivå, utan som jag faktiskt tror vill känna mig livet ut & inte vill lämna mig. För jag tror att jag har hittat några sådana själar. Det är jag nästan tvärsäker på.
Men du gör det så jävla svårt & min ursäkt till att du äter upp mig inifrån är att du finns.
Oh.
Ja, just nu är det jag & min musik som leker med livet, vi är bästa vänner.
