Arbetsnarkoman & pank.
Bloggandet har jag inte lagt någon energi på de senaste månaderna, som ni märker om det ens finns några Ni kvar. För jag antar att jag har tappat mina trogna läsare på denna tiden.
Jag har börjat bli en liten arbetsnarkoman. Jag tar alla timmar jag kommer över, erbjuder mig frivilligt och sväljer 50 h/veckan utan att ge en minsta tanke på min hälsa eller min sömn. Snart kommer semestern. Då alla luckor sväller upp på scheman och det är bara och välja och vraka timmar. Men denna sommaren är det annorlunda, för då har även jag tillåtit mig att ha lite semester 2 veckor då jag b.la. ska fira min 20-årsdag. Första gången på åratal som jag är ledig på min födelsedag. Det ska ju bli roligt.
Om man är arbetsnarkoman och pank så drar ju inte det bara med sig hälsan, utan också fritiden; vänner, pojkvän, krogar, alkohol, fester. You name it. Till er som går i skolan, passa på att ha det så roligt ni bara kan för arbetslivet är inte en dans på rosor, snarare ingen dans alls. Det ska bli himla roligt och börja plugga igen och för att det ska fungera måste man jobba för att kunna betala av en mastigt lån. Det går runt i en ond cirkel. En mycket ond sådan.
Om det är inte bilförsäkring & bilskatt, då är det restskatt. Om det inte tv-licens, då är det utbildning. Välkommen till arbetslivet hade min mamma sagt. Det är väl inget välkomnade, snarare en varning för att det kommer bli ännu värre. Men jag ska inte måla fan på väggen; det är faktiskt roligt att vara vuxen och det också roligt att tjäna pengar.
Man gnäller lite för mycket ibland.
