Pms i högsta grad.

Herre min gud vilket temprament jag har nu för tiden. Läskigt att jag blir så himla arg för små saker.

Jah, det var längesedan jag skrev här och idag senast sa min Pappa till mig igen; "Malin, du skriver inte så mycket på din blogg nu för tiden", med ett hoppfullt skratt som bakgrund i orden. Så nu tänkte jag skriva lite igen.

Det händer mycket. Jag har precis flyttat och det känns jättebra, förutom att jag inte har fått tag på min soffa ännu men det ger väl med sig. Vänta vänta. lite irriterande, men jag får väl sitta på golvet och dega. (eller i min säng som jag föredrar). men det är ju lite hemtrevligare med en soffa..

Studenten närmar sig, för att inte tala om balen. Harregud jag förstår inte att jag snart ska springa ut ur Marks gymnasium. Hej då böcker, bra/dåliga lärare, läxor, kaffe. Även om kaffet i skolan inte är så gott enligt många, så tycker jag att det är bland de bästa och det mina vänner kommer jag sakna djupt.

Det finns många besvikelser i mitt liv just nu också som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera. Jag vet inte hur man gör.

/M.

Kommentarer
Postat av: fröken Violett

Att hantera besvikelser är verkligen svårt. Ingen vet nog hur man gör. dfet är så individuellt.
jag vet inte om detta är till ngn tröst. jag brukade tänka att om ngn anna klarar av det så kan jag och om inte annat så kan tiden läka mina sår

2008-04-22 @ 21:55:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0