Nu är tiden kommen.
Om bara några timmar sitter han på planet ner till Afghanistan. Det känns overkligt att dagen har kommit, som så länge har varit så långt borta. Vet inte om jag ska gråta eller skratta, men det märker vi nog hur jag reagerar. Men egentligen har jag nog redan reagerat färdigt. Det återstår att se.
För vem ska jag nu ringa på kvällarna & beklaga mig/berätta dagens händelser för? Jag får skaffa mig en telefonvän som jag kan ringa till. För min nuvarande har avgått.
That´s the way it is baby.
Kommentarer
Postat av: catarina persson
Hej Malin , Du får gärna ringa till mig kram styvis...
Postat av: Daniel
Jag har ju inte försvunnit helt.. Finns alltid här för dig. För det är dig jag älskar, även om det inte är gensvarat...
Puss Daniel
Trackback
