"Jag gråter inne i skåpet för att ingen ska se, men dom såg."

Idag har jag varit väldigt ledsen, så där jobbigt ledsen så att jag inte vet vart jag ska ta vägen. En sån där känsla jag hade i magen när jakob dog. en stor klump av ilska & ångest, men denna var något mindre, men fortfarande samma känsla. Jag började nästan gråta på min enemble lektion. För idag hände det en tråkig, utan allvarliga skador, men ändå. Skräcken av att "tredje gången gilt" ska uppenbaras, ska bli verklighet. Och det är verkligen det minsta jag vill, för Du betyder mer än vad du tror. Men jag tror att jag har ett problem, jag vet inte om det har förändrats under åren som gått, men jag har blivit starkare & när jag blir ledsen eller när något tynger mej (som till exempel mitt historia prov på torsdag & en himlans massa att göra + att mamma med familj åker hem på måndag) så stänger jag inne det i et litet rum i bröstkorgen och så ligger det där och gottar sig, så länge som jag vill. Jag kan vara jätteledsen, men inte visa det för jag stänger mej. Är inte det märkligt, och för den delen är det verkligen en bra förändring?

Jo, egentligen så skulle jag sitta med daniel nu i min hemska soffa och mysa med honom & pussas och kramas och skratta och en himla massa mys. Men istället sitter jag här ensam, en massa saker överallt som jag fått av min mor, jag har ont i magen, jag har inte träffat på daniel på två veckor (det kommer till slut bli tre) & jag är jätte trött. Jag känner inte för att lägga mej för det var ju inte meningen att jag skulle sova själv i min säng idag. Jag skulle ju sova med min älskade daniel & vakna med honom.

Jag har försökt att skaffa mej en MySpace sida, men jag vet inte hur man gör och jag skulle få hjälp idag men dom kunde inte hjälpa mej. snälla, om någon godhjärtad person skulle vilja hjälpa mej så skulle det uppskattas mycket & jag skulle också bjuda på en fika, om det skulle behövas. Någon?

Imorrn ska jag städa. Jag ska städa tills jag är nöjd med min 22 kvadratslilla lägenhet & jag ska verkligen kämpa för mitt mål.

Nu ska jag titta på lägeheter.

(Nu har du lite att läsa Catarina, hihi.)

ps. jag körde igår, och det gick faktikst ganksa bra enligt pappa, men inte enligt mej. JAG ÄR ENVIS. och olle, om du läser det här, så vet jag faktiskt inte om jag hade på halvljus, helljus eller vad det heter, denna gången heller. Jag har nog ganksa mycket att lära.

Kommentarer
Postat av: catarina persson

Hej malin .du skriver så fint , jag tänker på dej hela tiden när du inte mårbra, å annars med såklart men det blir mer när du inte mår så bra , jag vet att det är jobbit för dig, men du ska veta att mig kan du prata med ,jag fins här för dig resten av mitt liv eller så länge du vill ha mig som en extra mamma, ersetta kan jag alldrig men du ska veta att jag förstår dina innersta tankar.Jag älskar dig malin som min egna dotter. lessen för din skull stor kram styvis

2007-04-21 @ 10:40:39
Postat av: Majja

Hej Malin! Puss och kram på dig och jag hoppas att allt blir bättre. Motgångar får en att uppskatta framgångar! (F)

2007-04-22 @ 21:34:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0